måndag 29 april 2013

Bitte på vägarna

När hon kom dit fick hon genast en bilnyckel av chefen Thommy. Hon fick också en lista på namn på olika företag som skulle ha leveranser och så adresser till samtliga ställen.
Bitte svalde. Tog emot nyckeln och listan.
- Är det nåt du vill fråga så här innan du åker iväg? 
-Njaa...
-Ja, jag vet att det kan vara lite nervöst första dan men när du kommer fram till företagen så går du bara in i receptionen och lämnar paketen där, tar en underskrift och åker vidare. Om du inte hittar så har du gps i bilen så det ska inte vara några problem. Ring om det är nåt bara. sa Thommy och log vänligt.
- Absolut, nä men det här fixar jag. Tjingeling! sa Bitte och snurrade nyckelknippan runt sitt finger och gick med självsäkra steg ut genom dörren och bort mot bil nr 7 (det stod siffran 7 på nyckelringen så hon antog att det var bil 7 hon skulle till).
Bitte låste upp bildörren. Satte sig bakom ratten och tog ett djupt andetag. Det här skulle hon nog klara av. Hon hade ju suttit bredvid så många gånger.
Bitte kollade runt omkring sig och gjorde klart för sig att ingen såg henne. "ok kusten är klar" tänkte hon lite skämtsamt.
Bitte stoppade in nyckeln i låset och vred om. Koppla, växla, gasa.
Än så länge gick allt bra. Sakta, sakta rullade hon ut från parkeringsplatsen och svängde ut på vägen. Hon åkte vägen fram och vågade till och med växla till tvåans växel. När hon ändå var i gång så växlade hon till trean och det kändes faktiskt som hon hade kontroll.
Efter någon minut var det dags att svänga, Bitte skulle svänga till vänster. Hon saktade ner, kopplade, växlade och började vrida på ratten....KRASCH. Bitte hade glömt att blinka.
Bitte hade glömt att titta i backspegeln.
Bitte visste ju inte....Bitte hade ju inget körkort egentligen.
 En bil hade kört rakt in i bil nr sjus förarsida. Bilen hade kört rakt in Bitte. Föraren i den andra bilen var allvarligt skadad men skulle förmodligen klara sig utan allt för bestående men. Bitte omkom nästan genast.

Bitte är död. Sagan om Bitte har ingen fortsättning! Vill du att jag ska gå samma öde till mötes som Bitte? Om du vill att jag ska leva så tycker jag att du ska sätta in 100kr på mitt körkortskonto så jag har råd att ta körkort.
Det är redan flera underbara människor som erbjudit sig att i förebyggande syfte hålla mig vid liv. Vill du bli en av dom eller vill du att jag ska dö i en bilolycka?




(säg till i kommentarsfältet eller skriv på Facebook så får du mitt kontonnummer).

lördag 27 april 2013

Bittes första arbetsdag på nya jobbet

Så var dagen här. Dagen då Bitte började sitt nya jobb. Hon var nervös, mycket nervös. Hennes sambo hade nämligen vägrat övningsköra med henne om de inte gjorde det på lagligt sätt. Dessutom hade sambon sagt att Bitte absolut inte fick ta det nya jobbet om hon skulle köra bil utan körkort! Bitte hade blivit sur och sagt att hon ringt upp nya-jobbet och berättat sanningen. Bitte hade sen vävt in sig i en härva av lögner då hon sagt till sambon att nya-jobbet hade sagt att hon fick börja där ändå och att hon skulle få jobba på "kontoret" tills hon hade fått körkort. Sambon hade blivit så stolt och glad. Sambon hade nu anmält sig till den obligatoriska handledar-övningskörnings-kursen och skulle gå dit nästa helg.
"Nästa helg" tänkte Bitte "då är det ju redan försent". Ack, om Bitte bara vetat hur rätt hon hade när hon tänkte så - nästa helg skulle det verkligen vara försent, alldeles för sent....

fredag 26 april 2013

Bitte får jobb.

Bitte hade varit på intervjun och det hade gått jättebra. Thommy hade gillat Bittes "tänk".  Bitte hade rätt snabbt förstått att jobbet gick ut på att köra ut ordrar till företagets olika samarbetspartners. Det var inte så att hon skulle köra lastbil, hon skulle bara köra en vanlig bil med lite paket och så skulle hon lämna paketen på olika platser och få en underskrift på att det var levererat.
Lätt som en plätt.
Hon fick jobbet.
Synd bara att Bitte inte hade körkort. På väg hem funderade hon på hur hon skulle göra. Hon hade redan tackat ja till jobbet. Thommy hade inte ens frågat om hon hade körkort, han tog det väl som en självklarhet. Bitte hade inte sagt något.
Bitte drog sig till minnes hur huvudrollsinnehavaren i "äta, sova dö" hade varit i en liknande situation men hon hade bara satt sig och i en firmabil och kört. Det hade gått jättebra. Hon hade visserligen blivit påkommen men Bitte trodde inte det skulle hända henne.
Dessutom skulle Bitte inte börja jobba där förrän om 2 veckor, hon hade gått om tid att öva sig lite.

torsdag 25 april 2013

Bitte får napp

"Hej BrittMarie.

Vi är intresserade av att träffa dig för en intervju. Vi söker folk som kan börja jobba med kort varsel.
Skulle du kunna komma redan i morgon kl 14.00?

Mvh Tommy. "

Bitte blev eld och lågor. Hon hade fått ett mail. Hon skulle få komma på intervju. Det var på det där jobbet med tygsäten, hon visste inte alls vad hon hade att vänta sig men hennes humör var på topp och hon tackade ja direkt. Ringde och sjukskrev sig och valde sedan ut kläder från garderoben. "Det gäller att se respektabel ut när man ska på intervju" sa hon till sin sambo.
Det pirrade i magen och hon försökte säga till sig själv att inte bli allt för uppspelt, det var trots allt bara en intervju och det var ju inte alls säkert att hon skulle få jobbet.
Hela natten drömde hon om att hon kom försent till intervjun.


onsdag 24 april 2013

Bitte skriver dikter

"Inget svar
 Inget svar
 Inget svar i dag heller"

Bitte var i gång igen med att skriva dikter, så där som hon gjorde när hon behövde "vädra" tankarna lite. Det hade gått flera veckor nu och hon hade inte fått svar från någon av de sökta arbetsplatserna. Hon började känna att det var hopplöst. Hon gick in på arbetsfömedlingens hemsida igen. Letade upp några jobb som verkade möjliga. en budfirma, ett telecomjobb och något annat jobb som hon inte förstod riktigt vad det var men det hade något med tyg till bilsäten att göra.
Hon skickade iväg några slappa personliga brev och åt en kladdkaka och började skriva igen

"Jag har lite hopp
i min kropp,
men hoppets låga håller på att slockna....

Där tog det stopp, hon kom inte på något som rimmade på "slockna"

måndag 22 april 2013

medan Bitte väntar så lever jag livet

Medan Bitte väntar på svar från jobben hon sökt så kan jag meddela att jag var och såg Teater Smuts bejublade föreställning Do it like a dude i helgen.
 Den var tippelitoppen bra. Jag var cool för jag känner dom. Jag var en groopie för jag hängde med i turnébussen sen, jag var som dom där tjejerna i Almost Famous.

http://www.teatersmuts.se/2012/09/do-it-like-dude.html

lördag 20 april 2013

Bitte tar sig i kragen

Helgen spenderade Bitte med att vila, kolla på tv, umgås med sambon och vänner, handla mat och bara ta det lugnt. Orostankarna fanns där hela tiden men nu började en annan tanke ta form i Bittes huvud. Hon skulle redan nu börja söka jobb!
Följande Måndag efter jobbet skred hon så till verket. Hon gick in på arbetsförmedlingens hemsida och började söka efter passande jobb. Hon hittade några som inte krävde någon direkt yrkeserfarenhet och  bestämde sig för att skicka ett mail till arbetsplatserna det gällde.

På Tisdagen efter jobbet skrev hon ihop sitt cv. Först googlade hon på "cv" för att få ett hum om hur ett cv kunde se ut, sen härmade hon det hon tyckte bäst om.

På Onsdagen efter jobbet skrev hon ett personligt brev till vardera arbetsgivare (hon sökte 3 jobb, ett som diskare, ett jobb på fabrik och så ett som receptionist. Det sistnämnda var väl ett långskott men det kändes så roligt, tyckte Bitte, att fantisera om att vara receptionist."Vilket drömjobb" tänkte hon).

På Torsdagen efter jobbet läste hon igenom sitt cv och de personliga breven en sista gång och sen skickade hon iväg dom per mail.

På Fredagen efter jobbet gick hon och en vän till en lokal bar. Bitte råkade dricka lite för mycket rödvin och var tvungen att kräkas litegrann på toan.

Överlag var Bitte nöjd och belåten över veckan och över vad hon åstadkommit. 

torsdag 18 april 2013

Hur känns det idag Bitte?

Nästa morgon var det lördag. Bitte sov längre än vanligt. När hon vaknade bultade huvudet. "Spänningshuvudvärk" tänkte hon och försökte slappna av i käken, hon hade visst legat och spänt sig hela natten.
Hon suckade djupt. "Är det så här det kommer vara sen" tänkte hon. "Sova länge varje vardag, inte hålla reda på dagarna, ont i huvet, rödvinsläppar, hasa runt i en sliten morgonrock..." Tankarna malde runt i huvudet. Orosklumpen i magen tilltog. Hon vände sig mot sambon som visst inte vaknat ännu, låg och skedade lite. Sen gick Bitte upp, satte på sig sin slitna morgonrock och började med frukosten. Hon hittade lite rester kvar i kylen, från i går, rödbetor och pinjenötter. Hon blev lite glad av det faktiskt. Tog en rödbeta och stoppade i munnen. Det var gott men hon råkade spilla lite på morgonrocken. 

onsdag 17 april 2013

Bitte blir nervös

 I flera timmar hade Bitte gått runt på jobbet och småvisslat för sig själv. Dagen hade gått ovanligt snabbt. Hon hade cyklat hem i sakta mak och liksom insupit atmosfären. På väg hem hade hon handlat lite festmat; färskpasta med ricotta och spenat och till det hade hon köpt färska rödbetor. Bitte och Bittes sambo älskade rödbetor. Rödbetor och pinjenötter var det bästa de visste. Bitte köpte pinjenötter också.
Bittes sambo hade kommit hem kl 18.24, då hade Bitte maten klar och hade dukat fint med tända ljus och servett på bordet. Bittes sambo undrade så klart vad de firade.
- Jag har sagt upp mig! sa Bitte glatt. Men i samma stund som hon uttryckt dessa ord kom den där känslan krypandes. Den där känslan av oro. Det var inget som Bittes sambo sa eller gjorde som fick henne att känna så, det var verkligheten som slog henne.
Bitte började fundera på Sveriges ekonomi, den höga arbetslösheten, sin egen ålder, utbildning och arbetslivserfarenhet. "Alla de där sakerna som jag kanske skulle tänkt på innan jag sa upp mig" tänkte hon några timmar senare när hon låg i sängen och försökte sova.
Hon gjorde en lista i huvudet:

8,5 % beräknas vara arbetslösa 2013, det är 420 000 personer
jag är 43 år
jobbat inom paketering i 16 år och ströjobb innan dess
ingen utbildning, dåliga betyg

Helvete.


tisdag 16 april 2013

Bitte säger upp sig

Följ den rafflande historien om Bitte. Kvinnan som jobbar med paketering.

Hon hade bestämt sig. Hon skulle säga upp sig på jobbet. Hon hade jobbat länge nog med paketering resonerade hon.
Bitte gick in på chefens kontor på sin lunchrast och sa som det var. Hon ville sluta, hon behövde förändring i livet. Chefen verkade inte bli direkt ledsen men kanske att hon visade någon form av besvikelse över det extrajobb som nu krävdes av henne.
När Bitte klev ut ur kontoret kände hon sig nöjd. Bara 3 månader kvar på "packet" som det kallades bland de anställda. 3 månader, vilken känsla, Bitte hade nog aldrig känt sig så fri som hon gjorde nu.
"Allt var möjligt" tänkte hon "allt är möjligt".


måndag 15 april 2013

hängläpp depp

Jag sitter på biblioteket.
Jag sitter i telefonkö.
Jag sitter på jobbet.
Jag sitter på cykeln i regnet.
Jag sitter på biografen.
Jag sitter och hänger läpp.

  Nä fy fanken, tänkte Bitte. Nu måste hon verkligen rycka upp sig.  Så här kan hon inte hålla på. Sitta och skriva dåliga dikter om att hon sitter och deppar. "Jag måste göra nåt" tänkte hon. "Hitta på nåt, le lite". Men hur hon än försökte så gick det inte. Hon var inte glad, inte innerst inne. Jo jobbet gick väl bra, paketera, det kunde hon ju. Hon jobbade nämligen med paketering.
"Jag paketerar varor och tjänster" brukade hon säga lite skämtsamt, men det var bara varor hon paketerade, inga tjänster, hon tyckte bara att det lät roligt att säga så. 

torsdag 11 april 2013

i morgon fyller jag år

I morgon fyller jag år. Jag önskar mig pengar till körkort.

mvh trafikfaran

måndag 8 april 2013

Bitte

Solen hade just börjat stiga över hustaken när hon begav sig i väg på cykeln. Morgonkylan var påtaglig, våren var verkligen inte här ännu. Frosten låg på cykelsadeln och när hon satte sig på den blev hon blöt.  Det var så kallt så hon inte kunde växla högre än till Tvåans växel. Men hon var en hurtig bulle. En hurtbulle. Hon cyklade minsann till fabriken där hon arbetat sen -97. Bitte, kallades hon, men hon hette BrittMarie (utan bindestreck, det hade hon tagit bort i högstadiet när hon hade velat vara cool).


lördag 6 april 2013

fredag 5 april 2013

jag är i göteborg

Jag är i Göteborg. Jag har blivit masserad i drygt 16 minuter. Jag har masserat i ca 30 min, det är okej att det är lite orättvist för jag snyltbor i Göteborg. Träffade en snubbe vid centralstationen som jag följde med hem. Han heter Kniven. Trots sitt namn verkar han trevlig och massagen kändes vänskaplig och jag har ingen annanstans att ta vägen så jag stannar.

torsdag 4 april 2013

Göteborg och Matematik

I morgon åker jag till Götlaborg. Det var länge sen nu har jag för mig, säkert 1 månad. Jag ska stanna i Götlaborg i en vecka sen fyller jag år.
Jag har fått önskemål om att lägga upp mer av min gamla konst här på bloggen så då gör jag det:


Det är alltså ingen riktig miniräknare. Det är heller inte en miniräknare på datorn, en sån som går att räkna med. Det är matematisk konst. Det föreställer en miniräknare

Om ni inte är konstintresserade utan vill ha hjälp med matematiken föreslår jag att ni tittar på denna gångertabell istället
http://judeandesert.files.wordpress.com/2012/02/gc3a5ngertabellerna.jpg
bilden har jag hittat på "nätet" 

onsdag 3 april 2013

bakom varje framgångsrik man står en hemlig och hatad kvinna

I går skickade jag ett jättegulligt klistermärke till en person jag "känner", vi kan kalla honom LillS. Klistermärket föreställer en  groda som räcker ut tungan och håller en aubergine mellan benen. Sexigt, tänkte jag och sände min kärleksförklaring via modern teknik. Personen i fråga lägger upp bilden på sin blogg och på hans facebook får han massa "gillningar" och det blir en liten tråd av kommentarer. Jag går förväntansfullt in på hans sida för att läsa dagens inlägg:

"En hatgubbe kallas en teckning (ofta präglad av en naivistisk enkelhet, men i överförd betydelse kan det även vara ett foto, en målning eller en logotyp) av en figur som gör att betraktaren påstås känna ett instinktivt och omedelbart hat mot figuren."

Igår fick jag en hatgubbe inskickad av bloggen "viktiga texter om skräp och ditten och datten".

Är det tacken? Han blir framgångsrik på min bekostnad OCH har mage att länka till min blogg, som ett hån. Det är typiskt män. Bakom varje framgångsrik man står nämligen en hemlig och hatad kvinna och det är jag.

Här är hans blogg: den hatiska gubbens blogg

tisdag 2 april 2013

jag hittade gammal konst

I dag letade jag efter lite gamla dokument på min hårddisk, då hittade gammal konst. Det är jag som är konstnären. Jag är ju en kreativ mångsysslare, bland annat gör jag konst i ett dataprogram som heter Paint.

Nu ska ni få ta del av ett konstverk signerat elgrude, ja, fast utan själva signeringen.

bilden heter "ballongansikten"
Jag tänker mig att det är så ni läsare ser ut när ni tittar på konsten och bara
"oooh wow", "SHIIIIT, vilken fin konst","eee vaddå? Aha, bra", "Öh Gulp!" 

måndag 1 april 2013

Jag cyklade idag

Idag kom jag hem till "stan". Jag tog ut cykeln ur källarn, jag har en cykel i världsklass, det står på cykeln att den är det, då måste det vara sant.
Jag pumpade cykeln med en modern cykelpump. Sen cyklade jag mot Slussen. Där låste jag fast cykeln. Sen skulle jag cykla vidare men jag hade glömt nyckeln hemma. Nu måste jag betala t-bane biljett för att åka hem, hämta nyckeln, åka till Gamla Stan och hämta cykeln, cykla hem.
Det är ju skönt att solen skiner i Stockholm. Stockholm. Stockholm. Stockholm. Sveriges huvudstad, jag bor här.